Redan 8 veckor

Oj vad tiden går fort, kattungarna växer så det knakar och skuttar nu omkring i hela huset. Men man märker att de gärna söker sig in till rummet där de föddes när de ska sova, tryggheten finns framförallt där..
Jag är också imponerad av mamma Askan som än så länge inte alls tröttnat på sina små, utan har full koll och pratar förmanande i bakgrunden. Hon tillåter också att de snuttar på henne emellanåt, även om de stunderna blir färre och kortare. Dom äter jättebra och föredrar förstås blötfoder, det är inte ofta man ser dem knapra torrisar.
I dag var det svettigt vid fotograferingen då ingen av kattungarna ville vara still, så jag är glad över de bilder som faktiskt blev!
Stamtavlorna och transfer för Willis, som Armageddon ska heta, har kommit. Första vaccineringen är också bokad till veckan, så det närmar sig flytt för lille killen. Kommer verkligen att sakna honom eftersom han visat sig ha en underbar personlighet, mysig och nyfiken!
Men jag kommer att bli överlycklig när Boris kommer hem, min goa nallebjörn fattas mig :)
Hoppas bara att det går bra att behålla honom fertil ett tag till, jag planerar att ta en kull till på Askan nu ganska direkt eftersom dessa två kattungar inte verkar ha slitit ett dugg på henne.
Sedan ska Boris välförtjänt få bli en mysig kastrat, kanske bara åka på utställning ibland... :)

S*Razzlecat's Armageddon, "Willis"



 

S*Razzlecat's PS.I Love You, "Lova"

  

Filmkullen 3,5 vecka

Så var det dags att fota kattungarna igen.
Men i helgen har det varit sämsta tänkbara väder för fotografering, så bilderna blev inte alls bra. Ljuset räcker inte till ens mitt på dagen då man vill ta bilder utan blixt så resultatet blev mörkt och oskarpt.

Nu verkar mitt hjärta ha bestämt sig för att P.S. I Love You blir kvar i katteriet. Helt oplanerat, men jag går helt på magkänslan i detta fall. Har aldrig varit så bombsäker någon gång, så det får bli så!

Det är också mer liv och rörelse i kattlådan, och man märker att ungarna tycker om att lyftas upp och gullas med i famnen. Dom blir alldeles tysta och sniffar förundrat runt, helt underbara!
Askan är vaksam och håller koll, piper det alltför mycket är hon genast där och kollar läget.

I går när ungarna tultade omkring i bolådan fällde jag ner den mittersta delen av framsidan så att kattungarna kunde sätta upp framtassarna på kanten och titta ut. Det tyckte inte mamma katt om!
Hon hoppade ut och knuffade handgripligen tillbaka ungarna ner i lådan, högljutt jamande. Troligtvis grälade hon mest på mig som hittade på något så dumt med hennes barn!

Dagens bilder av småttingarna, ingen vidare kvalite' som sagt.

 

En han blir till hon...

Jaha, då har man då fått vara med om att en av kattungarna i ens kull plötsligt bytt kön!
Jag vet ju att det händer hela tiden, även hos erfarna uppfödare. Så nu kanske man kan få börja kalla sig just det, erfaren uppfödare, när det drabbar en själv. Jag har aldrig tyckt att det har varit svårt att könsbestämma kattungar, jag var bombsäker på att det var två killar. Och ja, jag tittade efter flera gånger under första dygnet och även någon dag senare. Då var det två killar. (Tyckte jag)

Det värsta var att jag hunnit avtala med en ev spekulant som skulle komma och titta på söndag, och hon skulle bestämt ha en hane, det visste jag, eftersom hennes gamla blå britthane Adam från Smuggler's uppfödning gått bort. Så nu var det bara att meddela att ett misstag begåtts... Nu visade det sig att dom kommer och tittar i alla fall, dottern i familjen var visst bestämd på den punkten!

I dag har jag också försökt fota de små, men usch vad det är svårt att få bra bilder. Är inte alls nöjd, speciellt den lilla chokladen är otroligt svår att ta bra bilder på. 

Men nu har jag till slut efter stor vånda bestämt vad kattungarna ska heta!
Filmtema, det har jag vetat hela tiden, men det finns mycket att välja på.
Nu kan jag i alla fall presentera:

 

S*Razzlecat's Ps I Love You, BRI n 24, hona

 



  Och storebrors namn blir:

S*Razzlecat's Armageddon , BRI b 24, hane

 

 



Drygt 1,5 vecka gamla

Tiden går fort!
Kattungarna växer så det knakar och har fått knappnålsstora ögon som förskräckt plirar upp på mig när jag lyfter upp dem. Att dom får ordentligt med mat är det ingen tvekan om, runda som små korvar ständigt smaskande på mamma Askan. Hon är en fantastisk mor, så det är verkligen en perfekt avelshona jag har.
Ibland sitter hon vid nätdörren och vill ut när jag kommer hem från jobbet. Och då blir det racing, hon flyger runt i hela huset; klättrar springer och hoppar som en tok innan hon tar matrast och sen återvänder till sina små.
I dag har jag fotat kattungarna i köket, och då blev det livat minsann! Den chokladspottade visade vilka röstresurser man kan ha när en otäck människa lyfter upp en från mammas trygga famn och ut i ett ljust kallt kök. Brorsan tog det hela med mer jämnmod, så där ser man hur deras personligheter redan skiljer sig åt!
Båda ser jättefina ut, runda breda huvuden och cobby i kroppen, ska bli intressant att följa hur de utvecklas.

Nu är kattungarna här...

Nu har kattungarna kommit!
I går när jag kom hem kring 15-tiden så gjorde jag som jag alltid gjort de senaste dagarna, kollade var Askan var och hur hon verkade må.
Jag hittade henne i bolådan där hon låg helt avslappnad, och när jag öppnade locket hoppade hon ut och upp på bänken där deras mat finns och började äta. Hon verkade helt oberörd och jag såg heller ingenting som tydde på att det var något på gång när jag kikade under svansen. Sedan sprang hon raskt in i köket och retades med sin mamma, som för övrigt är i höglöpen....

Så då var det då matlagning, middag o disk som stod på eftermiddagens schema, vid kvart i fem när jag plockade bort det sista hörde jag några märkliga ljud. Jag trodde att det kom från sonens dataspel som kan pipa och plinga på alla de sätt, men något fick mig att gå och titta efter i förrådsdelen där bolådan står.
Jag ser Askan sitta i lådan, ivrigt tvättandes bakdelen så jag tänker att nu är det nog kanske något på gång! Men ett högt pip längre in i rummet får mig att snabbt vända mig om, och där på golvet ligger en liten sprattlande varelse, med moderkaka och allt!
Oops! Det hade alltså gått fort, riktigt fort :S
Snabbt rev jag åt mig en handduk och började massera den lille. Han var fortfarande varm som tur var, och röstresurser hade han! Jag avnavlade och lade ner honom hos Askan, som skeptiskt nosade på honom men sedan började tvätta lite tveksamt.

En knapp timme senare födde hon utan att knappt röra en min kattunge nummer två, bet av navelsträngen, tvättade rent ungen och smaskade i sig moderkakan utan att blinka. Som om hon aldrig gjort annat i hela sitt liv, vilken katt!
Bra vikter på bägge kattungarna som båda var hanar, 100 respektive 115 gram, den förste var brunspotted och den andra chokladspotted, precis som föräldrarna. :)

Tyvärr så var Freja inte dräktig, hon började löpa i fredags och det hörs minsann nu när det inte finns någon fertil hane hemma för tillfället. Boris är på friarstråt i Norge hos en uppfödarkollega till mig, Monica Waage som har Mondame's brittuppfödning. Men jag hoppas att han gör sitt jobb när han kommer hem därifrån, så att Freja också får småttingar!

Några mindre bra bilder får ni hålla till godo med, fler kommer när ungarna blir större.

 

Ketchupeffekt (om turen är med mig) och dags för bad

Först händer det ingenting. Sedan händer det inte heller någonting.

Också plötsligt står man där med båda sina honor parade, av hanen som inte ville....!
Ja, så ser det ut, kanske har jag snart två kullar med ett par veckors mellanrum.
Det känns pirrigt; kommer allt i så fall att gå bra, och kommer jag att lyckas hitta bra hem åt så många kattungar?
Jag tänker att jag kanske skulle ha nöjt mig med att para en av honorna.
Å andra sidan vet jag ju inte hur länge jag kan ha Boris är okastrerad, och så har jag ju längtat hur länge som helst efter att få dessa kullar.
Så det blir nog bra det här, nu återstår bara att se om det tagit på damerna!
(Måste erkänna att jag redan tjuvkikat lite, lite på Askan, det är 13 dagar sedan nu, och om jag inte såg helt fel så glimtade det till av rosa där i pälsen. ;))

I går bestämde jag mig för att jag inte skulle skjuta upp det hela längre, nu skulle den sjungande och stinkande goa Boris i badet. Utställningsdags om två veckor, så det var bara att sätta igång.
Jag hade planerat att jag skulle sätta honom i transportburen en stund direkt efter badet så att jag skulle hinna städa i kattrummet där han håller till, och som såg bedrövligt ut.

När jag badar mina katter sätter jag först en anti-halkmatta i badkaret och sedan sitter jag där själv  tillsammans med katten som jag har sele på. Så håller jag bara ett finger eller två under selen för att undvika rymningsförsök.
Och som Boris försökte! Han kastade sig både framåt och bakåt, fick vatten i näsan, spottade och fräste. När han märkte att det hela inte hjälpte tog han till sitt bästa vapen, och en frän, icke väldoftande odör av hankattkiss spred sig i badrummet, precis när jag schamponerat och sköljt klart...
Jag tog ett sista varv med schampot men tänkte i mitt stilla sinne att det här nog var helt i onödan, innan det är dags för utställning kommer han att lukta lika illa igen.:(
Så handukstorkning och in i buren, sen skölja ur badkaret noga, skura det fick jag göra senare.
In i kattrummet med dammsugare, hink och trasa.

20 minuter senare är jag klar och går för att hämta Boris.
En stank av nämnda katt mötte mig i kök och hall, på tröskeln till badrummet låg kattburen omkullvält, och ena spärren till gallertaket hade öppnats.
Buren innehöll ingen katt.
Jag tittade mig omkring och såg ingen av de andra katterna heller, men ett ljud från kattburen ute fick mig att kika ut genom fönstret. Där ute sitter de andra fyra katterna och kikar lite skrämt på mig, precis som de tänkte "Det är inte någon av oss som har gjort det!"
Till slut hittar jag den katt jag söker under sängen, ivrigt tvättande sig själv.
In med Boris på kattrummet, sedan var det bara att bita i det sura äpplet och försöka sanera resten av huset som han tydligen haft fri tillgång till medan jag dammsög och städade i andra änden av huset.

Att hitta små stänk av kattkiss i dagsljus, även om du har en UV-lampa, är inte lätt. Jag sprayade och skurade men tyckte inte att stanken försvann för det. Och det gjorde den tydligen inte heller, för när äkta maken (med blodhundsnäsa) klev in genom dörren blev första kommentaren: "Och här stinker det kattpiss"
Så jag skurade ett varv till.
Och vädrade korsdrag.
Sen fick det vara bra.

Klart  är i alla fall att Boris är värd allt extra besvär om det visar sig att mina kattjejer är dräktiga! han är världens mysigaste kattkille <3



IC S*Millington's Golden Jubilee', "Freja", BRI n 24



CH S*Razzlecat's Ashes To Ashes, "Askan",BRI n 24



GIC Tazzamores Timotej, "Boris", BRI b 24

Kan det kanske bli nåt nu...?

I går började Askan löpa, så jag släppte förstås in henne till Boris som blev jätteglad och började uppvakta henne direkt! :)
Så nu återstår det att se om han lyckas vara tillräckligt ihärdig och inte lägger av med uppvaktningen mitt i, som han gjort förut. Hoppet finns, eftersom han har blivit så pass mycket hanigare i sitt beteende så tror jag nog att han är ihärdigare nu.
Därför tycker jag nog att jag kan skriva att jag i alla fall Planerar en spännande kattkull efter mina underbara katter: CH S*Razzlecat's Ashes To Ashes (brunspotted) & GIC Tazzamore's Timotej (chokladspotted) som förhoppningsvis kommer någon gång omkring andra veckan i oktober.
Förväntat färgutfall på både honor och hanar är brun, blå, (choklad)- mönstrat. Och jag tror att detta kan bli riktigt, riktigt bra....
Min man hörde förresten världens vrål inne i eftermiddags från kattrummet, gissa om jag blev glad! Synd att jag inte var där och såg själv, nu när jag är inne hos dem ligger dom minsann och sover så skönt.
Nåja, jag sätter mig nog här inne hos dem i morgon för att kolla läget då och då.
Fortsättning följer...

Nu är smekmånaden slut....

Ja, alltså inte min, eftersom jag och Janne aldrig hade någon, utan smekmånaden med Boris.
Tiden då han bara var den där underbara runda stora goa nallen är nu över, och verkligheten med Fertil (mycket Fertil) Hane möter mig som en kalldusch.

Jag är inte dum, jag har verkligen varit tacksam och medveten om att jag har haft otrolig tur med min 2,5-åriga hane då han inte strilat förut. Det var bara det lilla problemet att han inte heller parade husets honor, bara andras...
Nu när han verkligen råmar ut sin manlighet och vandrar runt som en osalig ande, så ser mina honor på honom med lätt oförstående blickar: "Du ville minsann inte när vi ville, tror du verkligen att vi...nu?? Aldrig, glöm det!"
Åtminstone så tror jag att de tänker så.

Något måste göras åt denna situation, så mycket vet jag. Janne muttrar om att Boris dagar med kulor är räknade, jag skurar för glatta livet och flänger sniffandes runt i alla rum för att alltid ligga steget före husse med att upptäcka nya stril-fynd.
Så nu sitter han i karantän, jag som alltid svurit på att jag aldrig skulle ha en fertil hane sittandes i eget rum har nu min egen rundbulle i fångenskap, utestängd från övriga familjen.

Nåja, det blir inte långvarigt.
Jag skulle bara vilja ha åtminstone en kull var på mina honor efter honom! Om jag bara fick en önskan uppfylld just nu så skulle det vara att dom började löpa så jag fick släppa in dem till Boris. Men det kommer nog inte att ske.... :(

Någon som vill låna hem en pissnisse ett tag?

Frasse åker hem

Så åker då Frasse hem imorgon, med oförrättat ärende eftersom Freja inte tyckte att det var läge för romans.
Men vi har kommit överens Carin och jag (Frasses ägare) att vi ska prova en ny dejt så fort Freja börjar löpa. Nu har de ju lärt känna varandra, så första steget är redan taget!

På fredag morgon åker jag och Maggi med katter till Finnsnes, Norge på utställning.
68 mil enkel väg, det blir säkert en minnesvärd resa. Trippen till Oulu förra helgen var en peace of cake, 3,5 timme bort på fina vägar. Det blev en fantastiskt rolig helg som jag gärna gör om nästa år.
En riktigt proffsigt genomförd utställning med översättning för oss stackars svenskar så fort något sades i högtalaren, och en bra, väl utförd panel. Bra jobbat POROK!

Intressant bekantskap

Här går det sakta framåt, Frasse börjar komma fram från sitt gömställe och jag får både klia och borsta honom. Och Freja är absolut en intressant tjej, tycker han!
Hon har slutat fräsa år honom, men någon löp? Nej då. Bara accepterande från hennes sida.

Nåja, det är ju bra att dom verkar komma överens, Frasse vågar närma sig mer och mer!
Så i dag fick jag äntligen med bägge på bild, plus en bra bild på den snygga killen!

Frasse

Men oj så blyg liten herre som kommit!
Frasse ligger hopkrupen som en boll när man kommer in till honom, och varken prat, kel, lek eller mat intresserar honom. Visst, han har ätit när man lämnar honom ensam, och varit på toan, så det är ingen fara så. Men kvällen kommer jag absolut att spendera med honom, nu har han fått landa och känna in sitt rum så nu hoppas jag att han ska tina upp lite. Stackars liten!
Om det är någon som har tips så mottages det tacksamt!

Inget foto på honom ännu, eftersom han inte vill visa sig.

Håller på att pytsa i Freja Masterpet's Dunderkur för att få henne i löp igen, typiskt att hon alltid lägger av till sommaren. Hoppas att det funkar....

I morgon kommer han....

I morgon kommer det en chokladkille på besök till Freja, S*Snöpärlan's Dajm. Det ska verkligen bli spännande att se om det blir några ungar efter de två!
Det bästa är att han är son till Boris, som alltså inte vill para någon av husets damer.
Bilder på honom kommer jag att lägga in senare.
Jag har verkligen kattungeabstinens nu då alla planer på kullar inte gick i lås tidigare i år :(. Så nu gör vi nya försök, Askan ska väl också få träffa en blåprickig hane i höst är det tänkt...

Bloggen klar!

Lotta har fixat min blogg, så nu blev den så här fin!

Jag börjar med att testa att lägga in en bild på S*Razzlecat's Ziggy Stardust, RIP!

Välkommen!

Välkommen till din nya blogg...Hoppas att du är nöjd med den. Och jag hoppas på många inlägg från dig :)
Kram Lotta